Dagbok 13 juni 1998
Dagbok 13 juni, lördag
En vanlig lördag. Lite trött men igång vid nio. Fortfarande vid elvatiden så har inget hänt. Jag tar tag i mitt liv och bestämmer att det ska bli en tur med kartan och pricka in grottorna på Södra berget. Jag blir helt plötsligt handlingskraftig och inköper batterier, film och lunchmat. På GPS-affären har dom inget att sälja. Travar runt lite och fotar en del. Några grottor av det sportigare slaget får vänta tills jag har sällskap. På Ängen är det brännboll. Jag är inbjuden men modet sviker och jag återvänder till den trygga vildmarken. Vid ett rastskydd dricker jag en massa kaffe gjort på stillastående vatten från ett dike. I ett hörn finns det gamla dagstidningar. Hjärnan ska tränas också så jag läser upp och ner. Lagom till brännbollens slut återvänder jag. Avvikande som vanligt, ingen bil. På vägen ner besöker jag en ny grotta, nu med sällskap. På nästa fest träder jag in med dyblöta byxor och till och med jag själv känner grottlukten. Väl hemma tröstar jag mig med tvättmaskinen och Pink Floyd.
Ja du Hans, i morgon har du inget val. En rejäl tur med cykeln. De åtsittande byxorna på och inget gnäll, bara att bita ihop.
En vanlig lördag. Lite trött men igång vid nio. Fortfarande vid elvatiden så har inget hänt. Jag tar tag i mitt liv och bestämmer att det ska bli en tur med kartan och pricka in grottorna på Södra berget. Jag blir helt plötsligt handlingskraftig och inköper batterier, film och lunchmat. På GPS-affären har dom inget att sälja. Travar runt lite och fotar en del. Några grottor av det sportigare slaget får vänta tills jag har sällskap. På Ängen är det brännboll. Jag är inbjuden men modet sviker och jag återvänder till den trygga vildmarken. Vid ett rastskydd dricker jag en massa kaffe gjort på stillastående vatten från ett dike. I ett hörn finns det gamla dagstidningar. Hjärnan ska tränas också så jag läser upp och ner. Lagom till brännbollens slut återvänder jag. Avvikande som vanligt, ingen bil. På vägen ner besöker jag en ny grotta, nu med sällskap. På nästa fest träder jag in med dyblöta byxor och till och med jag själv känner grottlukten. Väl hemma tröstar jag mig med tvättmaskinen och Pink Floyd.
Ja du Hans, i morgon har du inget val. En rejäl tur med cykeln. De åtsittande byxorna på och inget gnäll, bara att bita ihop.
Kommentarer
Trackback
