H A N S

Tekniken här är så usel åtminstone med Firefox 3.0 och Ubuntu 8.04. Jag har skapat ett knippe bloggar hos Googles Blogger. Okej, jag gillar inte Googles dominans men dom har resurser att göra bra grejor. Jag kanske kommer tillbaka. Hur det är med annonser vet jag inte, jag kör med annonsfilter.

Just nu orkar jag inte dubbelinmata här när det funkar så dåligt.

Vad hände egentligen denna dag? Om man börjar med det som är bra så klippte jag sonens hår, det var hög tid. överenskommelsen är så att om jag får klippa hans hår så få han köpa någon liten legogrej. Klippningen gick bra och sedan skulle vi ändå åka en sväng mot köptemplen. Det blev en liten legosats med två riddare, en katapult och ett skelett med en skeletthäst. Skumma grejor men sonen älskar det.
Jag klippte en del av gräsmattan och lite av djungeln mot grannen. Den del av min tomt som ska återerövras. Jag måste se till att fixa bilder av hur arbetet fortskrider. Nyligen  grävde jag bort stubbar med traktorn och då blev det lämpligt nog en grop som antingen kan fungera som fälla för hans halvblinda framfart med bilen eller en naturlig avgränsning.
Kiezlowskis Dekalogen om sabbaten gick på Axess, den skumma tv-kanalen. Jag gillar verkligen Kiezlowski så den var ett fynd på lördagskvällen.
Efter det så mekade jag med en annan blogg någon annanstans och så det här då.
Lika bra att gå och lägga sig och satsa på revansch i morgon.

När man bor på en gård är gummistövlarna viktiga året om. Det är skit, lera, regn, snö och mockning i stallet. Jag har genom åren provat olika sorter men dom flesta håller bara nå't år nästan oavsett vad dom kostar.  Riktiga kemkaliebeständiga stövlar avsedda för yrkesbruk med ståltåhätta och spiktrampskydd kan hålla flera år. Men förutom det höga priset så går dom inte att gå i och blir kalla för tårna och man ska inte tala om vad halkiga dom är på is. Och is finns det ju gott om nuförtiden.
Då hittade jag dom här på Lidl för 79.90. En man intill mumlade om att det var pvc ungefär som om dom skulle ha sålt knäckebröd med mögel på. Jag hade inga fördomar mot pvc i stövlar annat än att jag förstod att det är billigt att gjuta stövlar i pvc.
Jag har till och med ett par Chameaustövlar i nära 100% naturgummi. Dom är sköna och håller bra men dom kostade för över 10 år sedan 1300 kr eller så. Så jag vill inte använda dom i arbete. Dom sparar jag till utflykter i naturen.
Redan efter några dagar var jag extremt nöjd med mina Lidl-stövlar. Vilket grepp på halka! Jag har aldrig haft några sulor som ens kommer i närheten av detta grepp på is och packad snö. Och då hör till saken att jag handlat en hel del ute-skor genom åren i alla prisklasser. Jag köpte genast ett par till.
Nu har det gått två vintrar och det andra paret är fortfarande oanvända. Man kan känna lite fukt i ena foten om man står nere i vattenfyllda diken en längre stund. Det är det enda som har hänt. Kanske är pvc inte så bra för naturen om stövlarna skulle brinna upp och så kan det väl vara svårt att hitta pvc-stövelåtervinning. Men nog är detta bättre än att köpa t.ex. Tretorn för 4-500 som går sönder efter ett halvår.

Jag funderar på min egen studentbal eller rättare sagt den som anordnades det är jag gick ut gymnasiet. Jag klarade inte av trycket utan stannade utanför. Jag minns att det var väldigt ensamt att mobilisera mot alla demoner som troligen fanns därinne. Det var en stark känsla av att jag var så ful och dum att jag inte borde vara med där överhuvudtaget. Förmodligen vanföreställningar och överdriven självcentrering. Tuffa år det där.
Frågan är om jag är mycket bättre nu. Jo, gissningsvis lite bättre. Eller det vore mycket märkligt om man inte lär sig minsta lilla på alla dessa år. Nä, numera orkar jag inte tänka såna tankar i samma utrsträckning som förr. Ren ålderströtthet kanske.
En behaglig trötthet sprider sig i kroppen efter en middag med sonen.
Nu återstår det avslutningsvis bara en bild på utsikten från mitt köksfönster.

traktor var en Volvo T24 1955. Bilden är från 2003, en av dom vintrrar den drog hem stora mängder ved. Vilken känsla första gången man kunde köra hem ett lass ved med en egen traktor. Det var en barndomsdröm som gick i uppfyllelse. När jag var liten så minns jag att det som jag drömde då om var en Stiga Park gräsklippartraktor som jag provsatt åtskilliga på Segervalds Motor. Senare fick jag köra gräsklippartraktor mer än nog. Jag lyckades klippa fram säkert en hektar gräsmatta på mina föräldrars gård. Sedan skulle alltihop klippas regelbundet. Nu minns jag också att det aldrig fanns varmvatten på morgonen utan det var till att elda i pannan om man ville duscha innan skolan. Och i den åldern ville man alltid det. Veden hade jag också huggit. Man blev ju van att jobba hårt, men om själva duschning hjälpte är ju tveksamt. Inte var det ju så att flickorna stod på kö precis. Åter till min T24. Nu är det några småfel på den som jag förmodligen int ekommer att ta tag i och fixa förrän någon gång efter pensioneringen.

En bild på min monstersnöskoter, Aktiv Grizzly. Tänk vad friskt och skönt det är på vintern. Minus 5 grader, myggfritt och klar luft. Man svettas inte floder så fort man rör sig. Men nu är det ju snart midsommar och se'n går det ju åt rätt håll......

Jag har sett massor av japaner i makligt tempo glida fram på dessa märkliga farkoster. Jag förstår trots detta fortfarande inte hur dom kan cykla med sadeln så fruktansvärt lågt. Att få se en cykel med normal sadelhöjd är extremt ovanligt och då har jag ägnat många timmar åt dessa studier.
Man ser ju då och då cyklister hemmavid som missat själva sadelhöjdsinställningen. Jag brukar tänka hur dom stackarna ska prova på att cykla till jobbet. Man har tagit sig över tröskeln och ska lämna bilens trygga ombonade värld. Och så blir cykelturen som en enda lång uppförsbacke.
Jag kom ihåg en granne som ärvt en cykel av en släkting. Han skulle cykla på den till jobbet var det tänkt. Nu blev det bara några gånger och när man sett honom sittande på cykeln så förstod man snabbt varför. Eller megentligen undrade man hur det kunde bli någon gång överhuvudtaget. Med båda fötterna i marken var ändå benen kraftigt böjda, nästan så dom tog i styret. En mycket märklig syn.

Hunden har just jagat ner kanadagässen i vattnet. Det börjar bli väldigt många såna på bl.a. den här ängen. På grund av i mitt tyckte säregna regler i viltvårdsområdesföreningen kan vi inte reglera stammen med jakt. Sonens åkdon är väl snudd på lagligt här. Privat mark och inhägnat. Annars är väl just poliser en bristvara här. Märkligt nog skulle jag bli glad över mer intresse från deras sida. Det är förmodligen större risk att åka dit på t.ex. hanteringen av gamla lysrör vid ett besök av en jordbrukskontrollant än att bli ertappad av polisen med att köra bil till grannen varje dag på fyllan.

Det var hög tid att klippa gräset och min gamla trotjänare gjorde ett bra jobb.
Ingen drivning och andra onödiga finesser. Vikten blir därmed bara 18 kg och det uppskttar jag långt mer än något annat. Nu har den gått hårt i över 5 år och motorn börjar bli sliten. Det är ju inga kvalitetsmskiner dom där Briggs & Stratton med stänksmörjning. Oljebyten flera gånger per säsong har inte hjälpt. Å andra sidan vet man ju inte vilket skick motorn varit i om jag gjort som alla andra, aldrig bytt olja.

För att kunna köra jord till grannen behövdes motvikten jag tog bort i fjol för att inte bakhjulen skulle gräva ner sig i marken. Det ångrade jag nu. Det är en massiv järnklump på åtminstone 100 kg eller mer. Men man lär sig att hantera tunga jobb själv med dom hjälpmedel som står till buds.  Det knakade i takkonstruktionen och jag tänkte i början att den skulle braka ihop. Men så var inte fallet och förvånansvärt snabbt var järnklumpen fastskruvad.
Två stycken pålstekar höll ihop det hela. Fantastiska knopar som går att belasta nästan hur mycket som helst. Och så fort spänningen är borta löser man upp dom med fingrarna. Dom använder jag ofta till att dra och lyfta saker.


Och så var det hela på plats och så slipper man att bakhjulen far upp luften när man fyller skopan med jord.

Tyvärr dominerar kväveälskande högörter. Så några rara orkidéer lär inte dyka upp. Som tur är är detta inget villa område så några missnöjda grannar har jag inte märkt. Jag har haft en idé om att försöka magra ut marken med slåtter och bortförande av den skördade växtligheten. Tyvärr räknas även detta till nöjen och dom tvingande aktiviterna är inte klara ännu.
Nu ska jag och sonen ut och leverera matjord till den tjatande grannen. Han ville betala ett överpris så det var svårt att neka.

Borde ha varit en hermelin. Jag hittade den mitt på vägen. Den låg några dagar sedan tog någon av naturens renhållningsarbetare hand om kroppen. Kanske den räv jag såg sittande på samma ställe sent en kväll. Förmodligen samma räv som äter mina höns. Det här mårddjuret kan nog ha blivit dödad av katterna. I början fanns här fyra kakter och det behövdes. Mössen hade helt tagit över gården och invaderat innertaket i stallet. Det tog katterna flera år att få bukt med stammen. Och mig två år att byta taket. Faktum är att hönsen tar sorkar och möss också. Jag har aldrig fått se hur själva ätandet går till. Men infångadet är effektivt. Hönsen patrullerar förflyttningslederna mellan säkra mustillhåll.
Man måste ha kort gräs och inga prylar framme att söka skydd under den för mössen livsfarliga förflyttningen över öppna platser.
Nu finns det två katter. En nackdel är att dom ger sig på småfåglar och värst är när dom tar ladusvalornas ungar vid de första flygförsöken. Då sitter katterna under borna och väntar. Den biologiska skyddsmetod jag använt är att släppa ut någon hund som jagar in katterna i stallet. Hundarna förstår sig inte på fåglar. Men dom äter gärna kattdödade möss.

Arkivbild på min Volvo LM422 från slutet av 60-talet.
22:30 kom jag på att jag bara måste fixa en grej med traktorn. Slut på diesel. Iväg till macken som inte är nedlagd ännu.
Det blev till att köra några vändor och jag blev nog lite sömning på slutet. Nu är det klart och jag ska nog försöka sova en stund.

och tittar ut över ägorna efter dagens arbete. Nere till vänster ser man skogen som ska bort. En del andra träd ska bort för att ge mera sjöutsikt. Men först ska vedförrådet vara fullt. Utsiktsfrämjande arbete räknas i det sammanhanget som nöjen. När jag började med detta projekt var hela utsikten på väg att bli skog. Bra för samhället kanske men inte bra för mig. Kanske får samhället lite skog som inte kommer att störa min utsikt. Men väl någon grannes. Gäller att prioritera rätt här.
Trots ont i baken rycker det i cykelbenen. Blir nog en liten tur åt andra hållet idag.

Jag har försökt köpa en dylik allt sedan sonen föddes. Dom har bara funnits på cykelbutiker utomlands som inte har varit särskilt enkla att handla i från utlandet.
Nu verkar det ha släppt i Sverige så jag ska genast beställa hem en. Det som krokigt ska bli måste böjas i tid.
Nu sitter jag annars inne och laddar för nästa pass i skogen. Ingen barnlek att med full skyddsutrustning fälla och kvista träd i 30 grader och stekande sol.
Nu ska jag dit med traktorn och köra hem virket som ska bli ved. Men jag har bestämt att innan söndag ska vedförrådet vara fullt. Ingen återvändo, på't bara!

Det här kommer inte att inträffa hos mig.
Jag tycker inte om granar och har aldrig gjort. I min krafts dagar utrotade jag granar på andras marker. Inte snällt men med den erfarenheten förstår jag hur olika extremister resonerar.  Det jag är mest nöjd med är ett ställe där jag återskapade en våtmark. Det var länge sedan och krävde åtskilliga timmars slitsamt arbete. Det var långt att cykla dit och jag var där av och till flera gånger i veckan under några år.
Man hade dikat och grejat, sprängt och donat för att torka ut ett stort område. När jag var klar dog granarna och hjortronen kom tillbaka. Jag var där för några år sedan och då var det fortfarande blött. Jag kan ju för säkerhets skull tillägga att marken ägs av samhället. Så det är inte fattigpensionären och skogsägaren Agda 83 som drabbas.
Så var det med det. Idag ska jag i värmen jobba med mitt helt lagliga projekt. Alla tillstånd är inhämatde och ingen myndighet har opponerat sig. Det är min egen mark och till och med grannarna uppskattar det hela. Jag har nog blivt gammal.
Nu är det dessutom folk i flera av dom vanligtvis tomma stugorna. Flera av stugorna ägs av finnar eller sådana som pratar finska eller bryter på finska. Jag är ingen expert på det finska språket. Två grannar är alkoholister enligt min högst subjektiva bedömning. En av dom tjoade i går. han brukar dessutom alltid börja elda när han fått i sig sprit. Lite olämpligt i dessa dagar kan man ju tycka.
Här i området finns det en fin gammal tradition med finnar och svenska alkoholister. Nu var ju finska nybyggare först ut i slutet på 1500-talet.
Jag såg att grannen som tjatar om att köpa matjord var här. Så nu kommer väl han snart. Jag har ingen tid och ork med det. Blir väl en 15 vändor med traktorn i värmen. Jag tror varken jag eller min traktor orkar med det. Inte ger det några märkvärdiga pengar heller.
Bara grannlåten kvar då. Men det var det sämre ställt med. Blir väl bara en rapport från gårdagskvällens cykeltur. Idag har jag ont i baken vilket jag aldrig i livet trodde skulle kunna inträffa överhuvudtaget. Nu blir det skärpning framöver. 5 mil är väl ingenting. Förr cyklade jag minst det varje dag.

Rotade fram min tio år gamla cykel. Den är fortfarande i nyskick. Allt fungera oklanderligt. Den var dyr då men kvalitet är ju alltid att föredra om man har råd. Tyvärr är det dyrt att vara fattig. Man måste köpa skit som går sönder och så får man köpa nya skitgrejor som går sönder o.s.v.
Jag har alltid bott på kullar och tyckt att det varit jobbigt den där sista biten på cykelturen för att ta sig hem. Nu har jag tagit det där till en ny dimension, 1,5-2 mil uppförsbacke oavsett åt vilket håll jag kommer från.
Åkte förbi kvarterskrogen och kände ett visst sug efter en liten vilopaus men det blev inget. En annan dag kanske.Nu ska jag gå och lägga mig och läsa en bortglömd GW-bok jag hittade igår.

23:30 Ljuset är förrädiskt, man är ute och grejar för länge. Här är det lilla betesputsen som kämpar med ogräset. Framdrivningsanordningen fick kämpa också. Kämpa mot myggen också som verkar ha kläckts i massupplaga i går och idag. Dom kommer till och med in genom fönstret på andra våningen. Det anser jag är ganska ovanligt. Så nu väntar det nattligt surrande runt öronen. Jag har väl inte så mycket mot att dom suger blod, men ljudet.
Grannen stoppade mig vid brevlådan, han ville köpa några hjul från en stationär tröska som han sett på min skrothög. En kort stund hann jag tänka att dom kunde vara bra att ha. Men snabbt nog tog förnuftet över så jag sa att han kunde ta dom.
På jobbet var eftermiddan gräslig. 5 tuffa ärenden pågick samtidigt. Två kollegor om varandra på telefon, tre på chatten och en på rummet och alla ville ha hjälp precis samtidgt. Missnöjda kunder. Sen leverans, störningar och elände. jag brukar undra ungefär varje dag vad som driver en och att man kan tycka att det är kul. Aldrig någon som är nöjd. Ingen ringer väl och säger typ: "Nu är det inga fel, vad nöjd jag är."
Mörkret hjälper tydligen inte heller mot grejande sent på kvällarna.
Det var ju faktiskt två jobbärenden på kvällen också. Höll på att gå illa men vi fixade det med en minuts marginal.
Godnatt!

Hände nå't idag? Försöker minnas. Var på Siba på lunchen och kollade in Asus EE PC. En liten söt rackare med Linux. Impulsköpte inte ens bluetoothadaptern som reades. Trots att jag för inte så länge sedan tänkte köpa en likadan till fullpris. Hon den där utanförjobbettjejensomcyklar stirrade på mig genom jobbfönstret i en väl lång stund i morse. Kändes ju bra då men vid senare eftertanke måste hon ha kollat frisyren i fönstret som just då såg ut som en spegel. Analytisk som jag är så får jag gå ut och kolla vid samma tid i morgon hur det ser ut.
Nu sitter jag och laddar för tidiga kvällspasset. Ner med traktorn i skogen och lasta björkstammarna jag fällde och kvistade igår. Sen kapning och klyvning. Nu har ju myggen kommit som alibi för att slippa gå ut och klippa får vid 22:30. Kortbyx- och barfotaberoendet kommer snabbt som attan. Innebär att jag måste ner i skogen NU för att slippa myggen.

Nära nu. Planerad avfärd till jobbet var 07.00 men det håller nog inte. Hästarna ska ha nytt vatten och fåren kanske också. Bäcken dom brukar dricka i börjar bli torr. Checklistan inför avfärd snurrar i huvudet. Stöldskyddat traktorerna, nej. Suck, varför finns det tjuvar? Fort knox, mitt uthus, måste låsas med alla lås. Borde nog sätta upp en vägbom ända uppe vid stora vägen. Jag tror inte grannarna vet att vägen är samfälld mark. Dom går nog att lura i att det är min mark och att dom saknar servitut om dom gnäller om en bom. Å andra sidan tycker dom kanske det är bra. 3 bor i Stockholm och 2 i Sundsvall och inbrott har förekommit.
På med arbetskepsen och handskarna igen.